Grekland: Ligger i linje med Digital Economy and Society Index 2019

Dyrbar marknivå digital konkurrenskraft, förlorar fortfarande Grekland. Landet förblir svansen av sina europeiska partners för sin digitala prestanda, vilket rankar det bland de Europas svansar.

Τ2019 rankas bara på 26:e plats i unionens alla 28 medlemsländer i EU:s Digital Economy and Society Index. för 2019 (Digital Economy and Society Index-DESI), som tillkännagavs i går.

Landet, även om det uppnår något, rankas bara på 26:e plats bland de 28 EU-medlemsländerna. DESI utvärderar den digitala prestandan och framstegen i varje land baserat på fem underaxlar: uppkoppling, humankapital, användning av internettjänster, integration av teknik av företag, digitala offentliga tjänster.

Under det senaste året, enligt den relevanta rapporten från DESI 2019, har Grekland gjort något större framsteg än EU-genomsnittet. Det har marginellt förbättrat sin prestation inom humankapital, vilket har ökat andelen IT- och IKT-specialister i den totala sysselsättningen för tredje året i rad, medan antalet utexaminerade IKT har ökat för andra året i rad. Landet har också gjort framsteg när det gäller att erbjuda digitala offentliga tjänster, även om dess poäng fortfarande ligger under genomsnittet i gemenskapen.

När det gäller uppkoppling sker övergången till höghastighets- och ultrahöghastighetsbredbandskommunikation - enligt DESI 2019-rapporten - i en mycket långsammare takt än i resten av Europa. Ett positivt inslag anses dock vara ökningen av antalet internetanvändare, där greker utvärderas som aktiva användare av tjänster, såsom videosamtal och att delta i onlinekurser. Framstegen i företagens integration av digital teknik går dock långsamt, med undantag för företagens användning av big data, som ligger över genomsnittet.

Grekisk prestanda: Connectivity

Med en poäng på 41,2 är Grekland rankat sist bland EU-länderna. i anslutning, utan att ha gjort framsteg jämfört med 2017. Landet, även om det har en bred tillgång på fasta bredbandsanslutningar (täckning 96 %, 97 % i EU), går penetrationen långsamt och uppgår till 74 % ( 77 % i EU). Europeiska Unionen). Trots framsteg med 13 procentenheter rankas Grekland bara på 26:e plats när det gäller NGA-täckning per hushåll, klart under EU-genomsnittet på 83 %. Dessutom har landet nästan inget höghastighetsbredbandsnät.

Trots ökningen av mobilt bredbandspenetration med 8 punkter är det nuvarande antalet 74 abonnemang per 100 personer, mycket lägre än genomsnittet på 96 abonnemang per 100 personer i EU. Även om abonnemang på höghastighetsbredband har ökat med 4 procentenheter och nått 11 %, ligger de fortfarande långt under EU-genomsnittet på 41 %.

Greklands prestanda när det gäller 4G-teknik är bättre, eftersom täckningen når 92 %, vilket närmar sig EU-genomsnittet på 94 %.

Mänskliga resurser

När det gäller humankapitaldimensionen är Greklands resultat fortfarande mycket lägre än EU-genomsnittet, även om framsteg görs. Under 2017 hade endast 46 % av personer i åldern 16 till 74 minst grundläggande digitala färdigheter (57 % i EU). Av de 54 % av människor som inte har grundläggande digitala färdigheter har 31 % inga digitala färdigheter (EU-genomsnitt 17 %).

Dessutom har Grekland fortfarande den lägsta andelen IKT-specialister i den totala sysselsättningen: 1,6 % 2017 (i genomsnitt 3,7 % i EU), även om små framsteg har gjorts under de senaste tre åren. Det finns också - enligt DESI-rapporten för Grekland - en betydande skillnad mellan könen: endast 10,9 % av de anställda inom IKT är kvinnor, andelen IKT-specialister av det totala antalet anställda kvinnor är också mycket låg 0,4 % ( 1,4 % i EU).

När det gäller andelen IKT-utexaminerade av det totala antalet utexaminerade (3,2 %) ligger Greklands prestationer under EU-genomsnittet.

Användning av onlinetjänster

Och när det gäller användningen av internettjänster ligger Grekland långt efter genomsnittet, även om antalet internetanvändare ökar. 87 % av de grekiska användarna är informerade på Internet, en andel som vida överstiger EU-genomsnittet på 72 %. Användningen av videosamtal ökade till 61 % 2018 (48 % 2017) och är mer utbredd jämfört med andra EU-länder. (49 % 2018).

Men även om användningen av onlinebanktjänster ökar för tredje året i rad (38 %), är andelen fortfarande mycket lägre än EU-genomsnittet på 64 %. Detsamma gäller för onlineshopping, eftersom andelen användare som köper online är 49 %, men ligger fortfarande under EU-genomsnittet på 69 %.

Integration av digital teknik

När det gäller företags integration av digital teknik ligger Grekland på 22:a plats i EU, med sin andel långt under EU-genomsnittet. Även om rankningen förblev oförändrad gjordes små framsteg när det gäller individuella indikatorer. Till exempel utnyttjar grekiska företag alltmer de möjligheter som big data erbjuder: 13 % av företagen rapporterar att de använder big data (12 % i EU). Dessutom använder 21 % av företagen sociala medier, en procentandel som är lika med EU-genomsnittet. Men bara 7% av företagen - upp från 18% i EU. - använder molnet (denna andel representerar dock en ökning med 2 % jämfört med föregående år). Dessutom låg andelen företag som gör e-försäljning stabil på 11 % 2018, liksom 2017. Och omsättningen från e-handel är också fortsatt låg, bara 4 % av totalen.

Digitala offentliga tjänster

När det gäller tillgängligheten och användningen av digitala offentliga tjänster, trots att Grekland ligger på 27:e plats bland EU-länderna, långt efter EU-genomsnittet, utvecklas det i en takt som är högre än genomsnittet i EU Landets betyg ökade med 7,4 poäng under 2018, medan den genomsnittliga ökningen i EU. under samma period var det 5 enheter.

Enligt rapporten är resultatet mycket tillfredsställande, när det gäller mognadsindex för öppna data, med totalt 74 %, vilket är betydligt högre än EU-genomsnittet på 64 %. När det gäller utbudet (när det gäller tillhandahållandet av offentliga onlinetjänster) fortsatte Grekland att göra framsteg under 2018 med 23/100 förifyllda formulär jämfört med 14/100 2017, men ligger fortfarande långt under EU-genomsnittet. Dessutom är endast 36 % av internetanvändarna aktiva användare av e-förvaltningstjänster, jämfört med 64 % i EU.

Å andra sidan ökade tillgången på digitala offentliga tjänster för företag avsevärt och fick 65. När det gäller e-hälsotjänster ligger Grekland efter EU-genomsnittet: endast 10 % av människorna har använt hälso- och sjukvårdstjänster som tillhandahålls online.

Europeisk prestation

Sammantaget har anslutningsmöjligheterna i Europa förbättrats, men de är fortfarande otillräckliga för att möta de snabbt växande behoven. Ultrasnabb bandbredd på minst 100 Mbps är tillgänglig för 60 % av hushållen och antalet bredbandsabonnemang ökar. 20 % av hemmen använder höghastighetsbredband, fyra gånger högre än 2014. Sverige och Portugal har den högsta andelen höghastighetsbredband, medan Finland och Italien är de mest avancerade när det gäller spektrumallokering.

Inom humankapitalsektorn har mer än en tredjedel av den aktiva arbetskraften i Europa inte grundläggande digitala färdigheter, medan endast 31 % har avancerad kompetens.

Samtidigt ökar efterfrågan på avancerad digital kompetens, då anställningen av IKT-specialister har ökat med 2 miljoner tjänster de senaste fem åren. Finland, Sverige, Luxemburg och Estland är pionjärer inom denna dimension av indexet.

När det gäller användning av internettjänster använder 83 % av européerna Internet minst en gång i veckan (jämfört med 75 % 2014).

Å andra sidan, endast 11 % av EU:s befolkning har aldrig använt internet (jämfört med 18 % 2014). När det gäller företagens integration av teknik använder allt fler molntjänster (18 % jämfört med 11 % 2014). Antalet företag som säljer sina varor och tjänster på Internet har dock legat stilla på 17 % de senaste åren.

Slutligen, inom digitala offentliga tjänster, använder nu 64 % av internetanvändarna som skickar in formulär till den offentliga förvaltningen onlinekanaler (jämfört med 57 % 2014), vilket visar hur lätta elektroniska förfaranden är jämfört med byråkratiska förfaranden. Finland och Estland har de högsta DESI-poängen i användningen av digitala offentliga tjänster, inklusive e-hälsa och styrelseformer.

Källa